Jag ska på Way out west om två veckor och eftersom det är en stadsfestival är det ett absolut perfekt tillfälle att få ha nya kläder på sig! Sen att festivalen tar plats i Göteborg, gör det hela ännu mer passande att sy min alldeles egna sailorklänning. Jag vill inte att den ska vara alldeles för stereotypisk men att man fortfarande ser sjömansstuket när man ser den. Vi får se hur det går!
Ibland blir det väldigt tråkigt att sy bara till en själv och ibland ser jag helt enkelt saker framför mig som personen i fråga skulle passa helt galet bra i. I vissa fall (många fall) syr jag upp det. Så, den här femtiotalsklänningen sydde jag upp till min mor! Pennfodralformad med en rätt djup urringning, med knytband bak i ryggen för möjligheten att dra in den så mycket som man har lust med i midjan.
Tyget har både körsbär, vita blommor och jordgubbar/smultron i en salig blandning. Precis som jag tycker om det! Dock vet jag inte än om hon själv tycker om den, det återstår att se!
Ja, vad kan man göra på sisådär en kvart när man har tråkigt? Ett hårband såklart! Köpte en meter smalt satinband och trettio centimeter av det tjockare. Använd det smala till bandet, sen är det bara att trixa ihop en rosett av det tjockare och sy på det! Hur lätt som helst och snyggt blir det dessutom!
Som jag skrivit innan så gillar jag att ge presenter som betyder något eller att jag göra något själv. Så till min kära kusin Mia (som fyller hela tjugofem år idag!) gjorde jag såhär;Jag gjorde en klippdocka med alla möjliga klädalternativ som ett "presentkort" - så får hon bestämma sig för vad som helst i klädesväg så syr jag upp det åt henne! Det går ju att göra sådant till vad man nu än är bra på, pärla, sy, måla, skriva - vad som helst!
Självklart ska man vika Origami! Detta är en vattenlilja/lotusblomma. Här kan du börja, dessa figurer är jättebra om man inte gjort det förut. Vill du ha lite annat är det bara att gå in på youtube där finns det tonvis med videoinstruktioner!
De där små flaskorna jag införskaffade, var fyllda med pärlor från början. Just den här tycker jag är så himla fin i sig, det ser ut som hav på burk. Just nu får den stå i mitt fönster och glänsa, tills jag kommer på något annat att fylla den med.
Jag såg på Amélie (vad som kändes som tusende gången, men fortfarande lika bra såklart) med ett par goda vänner för någon kväll sedan. Jag blev så inspirerad av hennes kläder och det faktumet att hon bär klarrött så väldigt väl. Därför bestämde jag mig att jag skulle själv sy en hallonröd bomullsklänning med puffig underdel - precis sådär som jag tycker om. Skissen är väldigt enkel, men jag vill att färgen ska tala för sig själv.
Likheter drar sig till varandra, är mycket sant vid vissa tillfällen. Den här här fick jag som present av min goda vän Amanda. Det är ett citat från en av våra gemensamma favoritböcker, som vi läste och grät tillsammans till nämligen"Livet på en kylskåpsdörr" av Alice Kuipers. Vi låtsades få på toaletten samtidigt en engelskalektion bara för att få läsa i smyg. Vi peppar varandra alldeles för lite i allmänheten, man borde visa människorna man tycker om att man tycker om dem och varför inte göra det med något man själv gjort?
På tal om att visa vad man känner, min kompis Danielfyllde år för ett tag sen och jag vill alltid ge något personligt, annars kan det vara. Så, jag köpte små flaskor på panduro, perfekta för flaskpost. Jag skrev ner vad han betydde för mig, blåste ner kärlek i den och knöt ett snöre runt så man kan ha den om halsen om man så vill. Dock skulle jag väl säga, att jag personligen inte tycker man ska göra något som detta om det inte är så att man faktiskt verkligen tycker om personen ifråga - för om det inte är några djupa känslor bakom kan det lika gärna vara.
Idag är det varmt ute så det blir kort idag! Ska snart se på Amélie med Anton och Daniel och dricka kaffe, vilket är precis vad jag vill göra en sommartorsdag. Klänningen är sydd av en gardin jag köpte secondhand för 30 kronor och en dragkedja för en femma. Lägg på ett par timmars arbete så har man en sommarklänning för 35 kronor! Just för att jag gör så mycket själv nu förtiden, är det svårt att inte tappa andan när jag går i vanliga affärer (vilket blir allt mer sällan att jag gör) just för att man får in tänket "fast det där kan jag göra på en timme med en halv meter bomullstyg..." Snacka om arbetsskadad!
Klänningen som har varit i bakgrunden på många av mina bilder är alldeles för fin för att bara vara i bakgrunden - så här får den ett alldeles eget inlägg. Jag bar den på min studentbal i maj i år och den är fin som ett konstverk i sig, därför får den hänga på min vägg. Jag hittade den på Beyond Retro i Stockholm, det i SOUK-gallerian. Detta är väldigt otippat för att vara mig, då jag inte hade räknat med att hitta något - men den här skrek till mig. Om jag kunde, så skulle jag nog ha den varje dag, nästan i alla fall.
Jag älskar öppen rygg på alla sorters plagg, det är nog det finaste jag vet. Här är en klänning som snabbt blivit en av mina sommarfavoriter, eftersom jag bara kan slänga på mig den och knyta om, behöver inte riktigt bry mig om den är skrynklig eller inte, för det är faktiskt sommar - då har man rätt att ha på sig skrynkliga kläder, det hör till på något sätt.
Här kommer en bild på mitt senaste syprojekt! Skissen för dem kan ni se här. Jag modifierade dem litet, skippade fickorna och gjorde en liten rosett på sidan istället.
Dock har det där underbart soliga, varma vädret försvunnit så jag har inte möjligheten att inviga dem på ett tag, därav den rätt tråkiga bilden. Men tänk er dessa shorts, en vit knuten skjorta, stråhatt, vänner och sol, då är dem i sina rätta färger! Jag känner mig lite som Lotta Månsson (för alla er som läst de underbara flickböckerna av Merri Vik) på sitt lantställe sittandes med dagens första kopp kaffe!
Dem är gjorda i ytterst tunn bomull som blir praktiskt taget genomskinlig om ljuset ligger på bakifrån och de är lätt stärkta vilket gör att dem blir litet styva och frasiga. Fint tycker jag!
(och nej, fållen är inte sned, det är bara jag som står snett)
Eftersom jag just för tillfället är på semester mitt ute i ingenstans för att få plåstra om mig själv litet, så lägger jag upp en bild på en av de större klänningarna jag gjort under den senaste tiden! Sandra Rakovic är modellen och klänningen syddes upp för vår studentbal 2009.
Här är litet av den inspirationen jag fick av tygerna jag köpte. Skissade litet, målade litet i akvarell och voilà! En gul chiffongblus och ljusa gråblå shorts i bomull, till dagar som dessa när det är helt galet varmt. Är det något att satsa på?
När jag inte får den inspirationen jag vill ha så brukar jag gå runt och leta tyger och material som jag kan jobba utifrån istället för att få en direkt idé i huvudet. Igår var från början inte en sådan dag, men Röda Korset här i Örebro hade halva priset på allt, så jag kunde inte hålla mig! Dessa textiler köpte jag för hundra kronor och nu har jag så mycket inspiration att jag tror jag kokar över - vad snabbt det kan gå från allt till inget.Har ni några idéer om vad ni tycker jag ska göra med dessa sommarfina tygerna?
Detta är inte mitt första inlägg. Inte på långa vägar. Precis som de flesta som har växt upp med internet har någon gång i sitt liv haft en blogg, eller internetdagbok. Jag har haft tre sen innan - så för mig blir detta fjärde gången gillt!
Detta gör jag mest för min egen skull, jag kommer lägga upp en hel massa om min kreativa process med allt jag pysslar och syr.
Jag hoppas någon här ute kan bli inspirerad av det jag gör, lika mycket som jag blir inspirerad att vara kreativ av andra!
Jag tänker inte skriva om mig, vem jag är, vad jag gör eller hur jag är. Det måste jag erkänna att jag inte har någon aning om, men förhoppningsvis får ni se vem jag är om ni följer detta.